Malle på Gott & Ont!

Har varit ute på den sista långa rundan med lilla råttan nu. Finns några få tillfällen lite då och då då man bara känner att man är helt och hållet till ro med allt. Man fylls av nån typ av lycka, lugnt, ja you name it. Oftast är det när man är själv, men vissa fall kan det även vara i sällskap. För mig infinner sig dessa stunder oftast när jag ser nått vackert eller rofullt. Om jag till exempel ser ut över ett vackert hav, nån fin äng osv. Ja ni fattar vad jag menar. Men så här i vardagssammanhang så finns det en grej som kan framkalla dessa känslor.

Att gå i stan själv, med bra musik i ögonen, bossen som trippar på och staden är alldeles mörk (eller så här sommrigt skymmande), i princip inga bilar eller människor ute. Stan är nästan som öde. Det är hur underbart som helst. Bäst är det självklart på vardagarna. Så här på helgerna rör sig ju lite mer folk, även om det är i princip dött nu med.

Malle - Wonderful...